Svenska Volvo 140-klubbens forum

Egentligen hade jag tänkt göra en hemsida för mitt 144 GL originalprojekt, men det lär nog dröja så jag tänkte att det nog är enklare att lägga upp det här istället.
Dessutom tycker jag att det är alldeles för få originalrenoveringsprojekt på det här forumet så då måste man ju dra sitt strå till stacken.

Det här blir dock en lite konstig tråd då projektet har pågått ganske länge och är rätt långet så kommer de flesta inläggen bli tillbakablickande, iallafall så här i början.

Bilen är en 144 Grand Luxe -74 som jag köpte på hösten 2000 och den hade då gått 14 800mil, men eftersom den rullat i Stockholm så fanns det en del rost iallafall. Lacken var matt och krackelerad på huv baklucka och tak, och det fanns även en del sprayburksbättringar här och var.
Inredningen var i bra skick, helt och fint skinn och hela dörrpaneler utan högtalarhål. Även hatthyllan var orörd vilket var ett plus.

Jag körde lite sporadiskt med bilen i ca 1år men eftersom jag köpte en annan bil (142:a) och behövde garageplatsen ställde jag undan den. Tanken fanns redan från början på
att den skulle göras iordning, med lite rostfix och en ny lack. Men det blev lite mer än så.......



Här har jag precis satt igång, det första som åkte av var framskärmarna som var uppspacklade i nederkanterna mot fronten. På pallen en SVIS-renoverad bakaxel tänkt för detta projekt.







Under framskärmarna hittades lite rost som synes.

Huvgångjärnsfästena hade klarat sig ganska bra även om det fanns ett mindre hål på högersidan.




Värre var det under batteriet här var plåten riktigt rutten även om själva hålet inte var så stort så det som att plåten var "porös" svetsen bara fräste igenom och det blev till att kapa bort ganska mycket innan det fanns frisk plåt att svetsa i. Även tvärbalken var angripen på vänstersidan.

När jag köpte bilen satt det Lokari innerskärmar monterade fram. De dolde en ganska ful lagning vid vänster torped/torpedsida. Detta är väl vad man brukar kalla besiktninglagning och inget man vill ha om ambitionen är originalskick. Dessutom gör sådana här halvdana lagningar bara att det rostar ännu mer.






Så här tråkigt såg det ut under plåten som bara lagts över rostskadan. Fukt har krupit in och genererat ännu mera rost

kul att se en gl under renovering verkar i allafall
inte vara helt upprostad,fusklagningar hittar man på
många bilar tyvärr,jag slog bort spackel på en 240
en gång på en bakdörr,under spacklet satt en masonitskiva inne i dörren

håll oss uppdaterade med en massa bilder

Det är nog inte så många som bevarar och /eller renoverar GL -74:or. Idag finns väl ca 100st 144 GL -74 kvar i registret medan det fanns runt 150st kvar när jag köpte bilen. Så en hel del exemplar har försvunnit dom senaste åren.

Det här var ett ganska hyfsat objekt rostmässigt. Även om det fanns lite som det ju oftast gör på -74:orna. Det som var bra var att skärmkanterna aldrig varit bytta och att det skulle gå att rädda dom även om det var lite jäst på sina ställen. Dörrarna var också helfriska. Inredningen var väl det som gjorde att jag slog till på bilen, välbevarad skinnklädsel, utan sprickor och fortfarande mjukt.

Mer bilder och uppdateringar kommer

Pga ett datorhaveri saknas tyvärr en del bilder på hur bilen såg ut när jag köpte den

När jag köpte bilen så hade jag först planer på att lämna bort svetsjobbet då jag både saknade svetskunskaper, svets, samt garage. Sedan garagefrågan löst sig plus att en kompis erbjöd mig att köpa hans AGA MIG svets för 1500:- så fanns det ingen återvändo. Kunde ju vara kul att försöka lära sig svetsa själv.

Samtidigt var 144:an ett bra nybörjar projekt, inte allt för mycket rost, plus att den rosten som fanns mest satt på "osynliga" ställen. Ungefär i 2 månader höll jag på att träna att svetsa på en gammal Ford Taunus -58 som hade blivit ett övermäktigt projekt för en garagegranne, innan jag vågade vågade mig på att svetsa i 144.an. Jag kapade bort bitar från den utdömda Forden som jag sedan svetsade dit igen. Den såg inte klok ut efter den behandlingen

En annan fördel var att en av grannarna i garaget var gammal bilplåtis vilket underlättade och gjorde att jag kom igång snabbare. Han hörde direkt om det lät konstigt om svetsen och kom ofta springande med råd och tips.





Det första jag gav mig på var tvärbalken. Det var ju ett ställe som knappt skulle synas när fronten satt monterad. Först blev det till att bygga upp en ny "fästkant" innan det gick att lägga på en ny överdel.




Yes, första biten lagad nu var jag igång på allvar. Det var faktiskt kul att laga rost

Bra projekt och kul att du tog på dig plåtjobben trots allt. Sedan som du sa; verkligen för lite originalrenoveringar här, som tur är verkar det ju finnas hopp.
Hade också velat bidra med ett projekt (Original, givetvis ) men med ett trångt kallgarage och pinnsvets kommer man inte långt.

Mvh

Inget ont i modifierade bilar, men det är ju kul om det finns en blandning av både original och ombygt på forumet.

Kul att du gillar projektet. Förhoppningsvis kan det kanske inspirera andra att lägga upp sina originalprojekt här.

Garage är det ständiga problemet när man håller på med bilar. Och garagestrul kan ibland vara det största hotet mot ett sådant här projekt.
Speciellt om man som mig bor i Stockholmstrakten. Utan tak över huvudet kan till och med ett vattenpumpsbyte bli ganska jobbigt om det måste ske mitt i vintern, och renovera en bil utan garage är ju knappast att tänka på.

Kul att se ditt projekt!
Man blir ju inspirerad att lägga upp sitt, även om mitt är ännu mer av ett evighetsprojekt.

Hej!
jag har rost på precis samma ställe framme i fronten på min 142:a 69:a.
Nu fick jag inspiration kul att du räddar en gl en stjärna i kanten

Man blir ju inspirerad att lägga upp sitt, även om mitt är ännu mer av ett evighetsprojekt.

Lägg upp ditt också! Du är i gott sällskap då detta projekt också nästan fått karaktären av evighetsprojekt. Det är ju nu ca 10år sedan jag köpte bilen.

jag har rost på precis samma ställe framme i fronten på min 142:a 69:a.

Dom har ju en tendens att rosta på ungefär samma ställen nästan oberoende vilken årsmodell det handlar om. Kul att du har en 69:a. Min första bil var en 142:a 69:a och den var också rostig precis där plus på en massa andra ställen.

Lite mer uppdateringar.

Eftersom det behövde lagas rost i fronfästen och i ett huvgångjärnsfäste plus att det behövde slipas lite ytrost. Så tyckte jag att det var lika bra att slipa och lacka hela motorrummet. Och eftersom det är nästan omöjligt att göra det med motorn på plats var det lika bra att börja lyfta ur både motor och låda och sedan demontera allt annat plock också. Tröskverket till höger är AGA svetsen. Årsmodell okänd men färgsättningen känns nästan lite -70tal.




Några veckor senare fick vi storfrämmande i garaget. "Professorn" kom till garaget för att ta lite bilder och skriva ett par rader i Wheels om några av bilarna i garaget.
144:an kom med i Wheels under "Garagescener" dock minns jag nu inte vilket nummer det var. Men jag minns att jag blev instruerad av "Professorn" att slipa lite med vinkelslipen för att det skulle bli lite mer action i bilden.

Intressant projekt, blir kul att följa detta fortsättningsvis. Har själv en 145 DL-74.

Jakten på rosten går vidare.

När jag höll på och skrapade underedsmassa hittade jag ett litet hål vid falsen mellan torpedvägg och torpedsida. Sedan jag kapat bort det som var dåligt såg det ut såhär.




Jag tog sedan två plåtbitar och formade till i skruvstycket, när jag svetsat dit dom och slipat blev det ganska okej.




När ändå motor och låda lyfts ur så var det lika bra att ta ner framvagnen, kanske lika bra att renovera den också när man ändå håller på. Här förbereds nertagningen. Dom andra i garaget har en förmåga att sprida ut sina grejjer så jag försöker att göra detsamma. Ett kreativt kaos förhöjer definitivt stämningen i garaget.




När framvagnen demonterades hittades rost på det för 140-serien lika klassiska som farliga stället, dvs i längsgående balk under framvagnsbalken. Denna typ av skada är mycket svår att upptäcka när framvagnen är monterad på bilen och det finns bilar där framvagnen i princip lossnat pga av rost här.

Kul att se!
Jag har också en 144 GL-74, fast ljusblå. En av de 10 som var i trafik i dec -09 enligt Tidningen Klassiker.
Jag har dock valt rullande renovering för att inte fastna. Meka på vintern och ut på vägen under sommaren. Den värsta rosten är fixad samt dellackerad (för att inte jobbet skall bli ogjort ).
Till vintern blir det en motorrenovering, så att den blir trevligare att köra. Idag gör den precis 110km/h!

Ge inte upp!

Ja, jag kan bara hålla med, en rullande renovering är nog att föredra.

Hade jag startat den här renoveringen idag så hade jag nog delat upp den i portioner. Ibland kan det såklart vara mer rationellt att riva ner allt, men man skall inte underskatta de psykologiska aspekterna. Det är lätt att tappa sugen när allt är nerrivet, och fast man jobbar på så känns det som det inte händer så mycket. Många renoveringar fastnar halvvägs igenom och då oftast när allt ligger bitar.

Frågan är hur stor andel av alla projekt som verkligen blir klara?

Bättre då att dela upp det hela i hanterbara portioner då ser man hela tiden små framsteg vilket är bra för motivationen.

Många saker hotar att stoppa ett sådant här projekt, här är några vanliga orsaker:

-Man tröttnar
-Man kommer på att det är fel modell man håller på med
-Man blir av med garaget
-Flyttar ihop
-Barn
-Köper hus
-Husrenovering
-Säljer huset
-Skillsmässa
-Sjukdom

Men trots alla hot och att det ibland kan vara rätt motigt så är det ändå förbannat kul att hålla på. Vad fasen skulle man ägna sig åt annars

Kul att du också har en GL -74:a

Skulle vara kul att se bilder på den.

Att göra en seriös motorrenovering är helt klart värt att kosta på för det blir en helt annan bil att köra. Och så går dom lite fortare än 110km/h också

Tyvärr saknas bilder på reparationen av den längsgående balken, så jag fortsätter med lite bilder från bakpartiet på bilen.

Som sagt var skärmkanterna lite jästa här och var men trots det ville jag helst undvika att byta hela skärmkanterna då det är väldigt svårt att få det snyggt. Speciellt på bilar med mörka lacker syns det garanterat. Dessutom är det sällan hela kanten behöver bytas på en 140:a. Så strategin var att byta så lite som möjligt.
Även den bakre gavelplåten vid hö tröskel var dålig och den har en kant som är svetsad ihop med innerskärmen. Här är gavelplåten bortskuren och man kan se in i tröskeln som var frisk i övrigt.



Här har gavelplåten kommit på plats och man ser här att det kommer bli 3 lager med plåt. Först gavelplåten, sedan kommer innerskärmen och sist ytterskärmen. Jag hade tur och behövde inte gå upp på karossen med reparationen utan det räckte med att bara reparera själva kanten som pekar in mot hjulhuset.



Här följer två bilder till som visar reparationen av vä skärmkant och det var ungefär på den nivån det höll sig på bägge sidorna. Det vill säga, jag klarade mig med att i princip bara arbeta med själva inviket.

Redan när jag köpte bilen började jag att leta delar. Det har blivit ett antal inköp på SVIS samt en hel del på marknader och annonser. Bland marknadsfynden var den här reservhjulsbaljan som syns på bilden. Den är i det senare utförandet som kom på 240 till -86. Den skiljer sig mot -74:an genom att den har två pressningar inringat med röd/orange. Helst hade jag ju viljat ha en balja i originalutförande, men sådana har jag aldrig sett. Utan det är det här senare utförandet som man brukar springa på.



Volvos originalplåt brukar alltid ha bra passform, och baljan satt som en smäck. Dock kunde jag konstatera att formen mot bagagerumsgolvet inte riktigt stämde (inringat med röd/orange). Troligen har 240 en lite annan form på golvet. Fick kapa och lappa så att det stämde.




Nederdelen på bakskärmarna liksom främre delen av baljorna var lite rostiga och här hade någon tidigare "bilplåtis" varit i farten och lappat ihop det hela med ett antal grovt tillknackade plåtbitar varav en gick upp omlott med baksärmarnas nederkanter. Naturligtvis bara punktat och dåligt tätat så att fukten kunde krypa in och generera mer rost. Lappningen av vä bakskärm kan anas på bilden. Tyvärr saknas ett par bilder på hur det såg ut.

The big mistake

Medan jag höll på med baljan på hö funderade jag på hur jag skulle göra med vä balja, om jag skulle försöka lappa eller byta hela.

Först kollade jag om vä sida fortfarande fanns att få tag på. Jodå de fanns fortfarande.

Det ena alternativet jag funderade på var att kapa ur den främre biten ur den nya baljan och skarva i, men det var kanske inte säkert att formen på runtningen var exakt den samma vilket skulle kunna innebära en hel del fixande och trixande och så kanske det inte skulle bli perfekt iallafall.

Det andra alternativet att kapa ur hela var kanske lite synd då större delen av baljan ändå var rätt fin. Men tillslut bestämde jag mig för att byta hela.

Jag lade en beställning och medan jag väntade så kapade jag ur den gamla. Nu drabbades projektet av den första riktiga motgången
Den första indikationen var färgen, baljan var svart. Men det verkliga problemet uppdagades när baljan skulle monteras, den passade inte alls något vidare. Dels saknades ca 1,5cm i det bakre hörnet och sedan var baljan något skev. När den var rätt i framkant så låg den snett i bakkant

I ren desperation beställde jag en till, förhoppningsvis var det en citron bland alla baljor. Men nej nummer 2 passade möjligen något bättre, men bra var det inte. Verkade som Volvo bytt leverantör och istället gått över till asiatiskt piratskräp. Som man fortfarande lägger upp på originalartikelnummer (131 56 11 och 131 56 12 om jag inte minns fel).

Fick ut en lista med samtliga återförsäljare ute i landet som hade baljor liggande i lager och jag satte mig att ringa runt till samtliga i hopp om att någon skulle ligga på en gammal hederig balja i grågrönt utförande, men nej alla var svarta.
Man hörde ju att några av reservdelsmännen tyckte att frågan var lite konstig.
-Kan du gå ut på lagret och kolla färgen på en plåtbit till en gammal Volvo.

Och man kan ju tänka hur det lät sedan på fikarasten.
-Fan det var någon dåre som ringe och frågade vad det var för färg på en plåt som låg ute på lagret, och bara för att den var svart ville han inte ha den.
-Va inte, vilken knäppskalle alltså. Ha ha.
-Ja den sista dåren är ju inte född än, den saken är klar.

Frågan var bara hur jag skulle göra nu. Jag lämnade problemet med baljan och fortsatte med andra saker på bilen istället, hade jag tur så kanske det skulle dyka upp en balja av rätt sort på någon marknad eller på annons.

Nedan: The big hole

Bra projekt!
Jag har också en 140GL -74 köpt i stockholm. Ungefär i liknande skick rostmässigt och tämligen oförstörd av klåpare. Inredningen har lite att önska däremot. Min motor är också dålig men min bil gör säkert 150kmh om man verkligen vill (men det vill man inte). Motorbromsar man så dras olja in i cylindrarna och det blir london-smog när man gasar igen
Ska snart ombesiktiga, fick bara en 2:a på CO-halten. Sedan bättras 140GL-74-statistiken på lite, såvida det inte räcker att ha den i trafik dvs.
Jag har ju 2 andra bilar som tyvärr har högre prioritet, men denna ska nog göras i ordning vad det lider.
Håll oss uppdaterade!