Svenska Volvo 140-klubbens forum

Med tiden har jag och min sambo blivit allt mer fästa vid vår 144 -69 Automatic. Även om den kräver mycket underhåll, är långsam och törstig, tycker vi om den för dess lättförstådda teknik och vackra 60-tals formspråk. Sedan jag köpte bilen har jag fått hantera en rad stoppande fel, bl.a. var handbromssystemet sönderrostat, bakre högre bromsok likaså, kylsystemet, i synnerhet värmekranen, läckte både här och där. Mycket tack vare att det underbara paret på Vilan Verkstad i Boländerna, Uppsala gav mig gratis service löste det sig.

Jag håller på att reda ut historien bakom bilen, men har inte kommit längre än till ett registerutdrag från transportstyrelsen samt originaldokumenten som medföljde. Klart är att bilen köptes av en viss Herr Berglund 1969-05-27, en man som sedan kom att behålla bilen i 30 år, sånär som på sju dagar. Därefter följde sju ägare som jag inte vet mycket om. Vad som står klart är illafall att en eller två räddade livet på bilen genom att reparera hjulhus, motorhuvsfäste, behandla underredet, byta främre nedre länkarmar, byta lite bussningar samt bättra på lacken. Flera av dessa lagningar var av tveksam kvalité, däribland bakre hjulhusets insida, vilket syns på bilden nedan. Andra var bättre, t.ex. rostskyddet på underredet som till skillnad från många andra 140:s antagligen inte kommer behöva svetsas.

Beslutet att renovera kom för ungefär ett år sedan och sedan dess har jag plundrat 140s på uppsala skrot och metall, samt renoverat förgasaren och fördelaren. Även om jag har andra saker att göra här i livet, och kostnaderna till trots, kan jag inte låta bli då jag blivit väldigt fäst vid bilen. Detta till trots att situationen ytterligare försvårades för sex veckor sedan då bilen blev påkörd där den stod vid gatukanten i vårt kvarter.



Här står den och lurar.



Typskylt


Motorrum



Dessvärre är inredningen inte original och som brukligt är har den blå vinylinredningen blekts kraftigt.


God ventilation i bakluckan


Dessvärre har de nedre dörrpartierna börjat svälla.


Bakre hjulhusen är slarvigt reparerade. Stötdämparfäste och omgivande plåt måste bytas ut på båda sidorna.



Bilen blev påkörd där den stod parkerade på den här platsen. Förarens försäkringsbolag ersatte. Nedre tröskel, främre bakre hjulhus samt hela bakskärmen och dörren är allvarligt skadade och måste bytas. B-stolpen klarade sig, men framdörren fick en buckla.

Med den här tråden hoppas jag att det blir lite mer fart här på forumet, och att jag samtidigt ska få råd och hjälp på vägen. Nu åker vi!

Ville

Med anledning av krocksskadan planerar jag att byta vänster bakskärm. Efter lite detektivarbete fick jag tag på en reparationsplåt från Volvo som skulle kosta drygt 1000 kr. Enligt säljaren har den förvarats under ett plåttak och som ni ser på hans bilder har rosten spridit sig. Dessvärre har jag lite praktiskt erfarenhet av plåt och har svårt att bedöma huruvida det är gravrost (rost rakt igenom) eller ytrost som kan slipas bort. Vad tror ni?

(Det bör sägas att jag är medveten om att skärmarna är utformade i -74 -stil. Jag planerar att lösa det genom att ersätta den nedre delen av sandplåten med plåt från en (korrekt) utformad ekonomibit. Vad gäller inbuktningen i den bortre nedre gaveln vet jag fortfarande inte vad som är bäst.)

Skärmen har en 73 profil och inte 74.

träligt med skadan ,byt så lite plåt som möjligt o om rosten är bortkapad på den gamla rostlagningen så är det bara o rostskydda så bra som möjligt jobb finns det alltid ändå

Härligt att du tänker rädda den! Gråa 144:or är inte dumt. Lycka till och hoppas du uppdaterar mycket under arbetets gång.

Hundfyrtio: Tack för uppmuntran! Till min karaktär är jag en person som gillar att _läsa_ forumtexter, men är desto sämre på att skriva. Ska försöka bryta med den vanan

bodda: Dessvärre har hjulhusets lagning rostat sönder. Den vänstra sidan (som inte visas på bild) hade rostat igenom helt och hållet redan då jag köpte bilen (vilket jag upptäckte först några månader efter köpet. Inte särskilt kul.). Vet du hur man bäst reparerar skador i stötdämparinfästningen? Jag har tittat på flera rep-plåtar, men jag tycker de ser fula ut med veck på fel ställen etc. Kan man inte ordna bättra själv måntro? Hur i så fall? Någon med idéer?

Men, framförallt, har någon erfarenhet av att modifiera dessa (-73 var det visst) -skärmar för äldre modeller? Hur hanterar man gavelns "indentering"? Karosseritenn? Transplantation av urklippt gavel av äldre modell? Plastspackel?

I det här fallet verkar även den tilltänkta skärmen vara i ganska rostig vid dörrfästet. Skulle någon kunna ta en titt på de högupplösta bilderna (klicka på dem) och ge sin åsikt om det finns någon metall kvar?

Vad gäller pressvecket i "sandplåten" är jag lika frågande. Jag har ekonomiplåtar med rätt form, men är det inte lättare att saxa själv. Om du läser det här skanke får du gärna bidra med idéer då jag vet att du hade ett liknande problem vid din renovering.

Som avslutning kastar jag in en bild av ett av de "nya" sätena som jag köpt. Egentligen vill jag ha en röd inredning, men då det verkar vara svårt att få tag på en sådan funderar jag på att färga om den här svarta.


Sätet är i gott skick, endast en eller två små skador på respektive stol.

Ville

Nästan alla "vanliga" ekonomiplåtar för stötdämparinfästning är "fel". På dessa plåtar är förstärkningsplåten endast en inpressning i den övriga plåten som ska svetsas fast i "det rostiga hålet".

Ska man laga stötdämparfästet så att det blir original gör man som följer:
Kapa bort alla rostig plåt.
Malla hålet och klipp till en plåt som passar perfekt.
Svetsa i denna plåt.
Köp ekonomiplåten och skär ur den solfjäderformade biten med förstärkningspressningarna och dämparfästet.
Borra den full med hål. (15-30st)
Passa in plåten mot stötdämparskruven.
Svetsa fast den mot den första plåten.

Anledningen till att t.ex. klokkerholm inte gjort en dubbelplåt som ekonomidel är ju förståss att det dels är dyrare, men även att dubbelplåtar är rostens bästa vän.

Konstruktionen är ju uppenbarligen inte bra från början, så ska man inte ha strikt original kan man försöka passa in en komplett ekonomiplåt direkt istället. Det kan dock bli svårt eftersom min erfarenhet är att passformen på dessa är urusel.

villej skrev:Jag håller på att reda ut historien bakom bilen, men har inte kommit längre än till ett registerutdrag från transportstyrelsen samt originaldokumenten som medföljde.

En kollega på jobbet vann auktionen på den där bilen när den låg ute på Tradera för kanske 8-9 år sen. Slutbudet blev dock så lågt att kvinnan som hade lagt ut bilen på Tradera vägrade att sälja den, trots att min arbetskamrat sockrade budet med ett par tusenlappar. Ungefär så här såg bilen ut 2003, med röd textilinredning:









Jag tar bort bilderna om någon inte vill se dem här.

Även här finns det en bild på bilen: http://www.140-klubben.org/trbild/segel02/PIC00001.jpg

Vad gäller pressvecket i "sandplåten" är jag lika frågande. Jag har ekonomiplåtar med rätt form, men är det inte lättare att saxa själv. Om du läser det här skanke får du gärna bidra med idéer då jag vet att du hade ett liknande problem vid din renovering.

Jag är nog inte riktigt med på vad du menar. Är det den främre eller bakre sandplåten du menar?
Du får gärna föeklara lite mer eller ännu hellre posta en bild så kan jag säkert komma med några tips eller idéer.

Synd att den röda inredningen försvann någonstans längsmed vägen. Jag tycker röd inredning passar bra ihop med den grå exteriörfärgen.

Pers bilder visar också hur fort förfallet kan gå om man inte sköter om sin 140. Hoppas att villej kan stoppa och också vända den nedåtgående trenden.

Per: Tack för bilderna! Fantastiskt kul att se den i så fint skick (med alla moders rattmuff!), men det är samtidigt en bedräglig bild. Under den snygga lacken döljer sig en del rost som man inte hade tagit itu med. Det är den som har kommit tillbaka och skapat rostbubblor i dörrarna på mina bilder ovan. Däremot ser inredningen härlig ut! Du vet inte möjligtvis var original reg.-skylten tog vägen? Det skulle vara kul om den dök upp.

Skanke: Jag tänker på den plåten bakom bakre hjulhuset (vilken kallas för sandplåt, inte sant?). På -73 (?) och framåt har den ett litet veck som inte finns på tidigare årsmodeller. Problemen rörande detta beskrivs utförligt i den här tråden: http://www.140-klubben.org/forum/viewtopic.php?f=1&t=3064(Och därmed torde du inte ha haft några problem med den detaljen då du har en 74:a. Jag blandar helt enkelt ihop mina minnen.) Mina problem rörande bakskärmen gäller alltså detta "pressveck" samt "indenteringen" längst bak. Hur ska jag -69:fiera dessa detaljer? Akterpartierna på den existerande plåtarna är ok och jag har sandplåtarna som ekonomiplåt, utan pressvecket.

För övrigt, hur går det med ditt projekt? När blir det dags för montering av tätning du köpte av mig?

Daniel: Det låter som en bra metod, men nu ser jag att VP autoparts har dubbelplåtar (http://212.247.61.152/eu/main.aspx?page=article&artno=1402090301. De borde vara tillräckligt stora för att passa rosthålet. Vad tror du om dem?

Ville

villej skrev:Daniel: Det låter som en bra metod, men nu ser jag att VP autoparts har dubbelplåtar (http://212.247.61.152/eu/main.aspx?page=article&artno=1402090301. De borde vara tillräckligt stora för att passa rosthålet. Vad tror du om dem?

Just ja, VP har tagit fram plåtar som är rätt. Precis som du säger är den enda risken att den inte täcker hålet, men då får man väl skarva i lite runt om. Kör på de! Går inte att göra det billigare själv om man räknar in all tid som går åt att punkta ihop dem. Mycket mer original än sådär blir det nog inte.

Usch så dumt Såg precis att tråden jag länkade till ovan innehöll tips och trix på hur man kan bli av med det nedre vecket. Vi stryker den frågan från dagordningen.

Skanke: Jag tänker på den plåten bakom bakre hjulhuset (vilken kallas för sandplåt, inte sant?)

Nja, sandplåt är karossens nederdel i fronten eller i bakändan. Bak kan man säga att det är plåten som sitter mellan bakskärmarna bakom och nedanför stötfångaren.
Den del du tänker på har nog inget specifikt namn utan det är en del av bakskärmen. Man skulle kunna kalla den för den bakre nederdelen av bakskärmen t ex.

Trots att en 142 -69 var min första bil så kan jag inte med 100% säkerhet säga hur pressningen skall se ut. Men jag har för mig att själva pressningen inte går ända fram utan liksom "fejdar ut" en bit innan skärmkanten.
Så ser det iallafall ut på min -71, men som sagt så vet jag inte om det såg exakt lika ut på -69årsmodell.
På vissa ekonomibitar går pressningen ända fram.
Det fanns en kille i Nyköpingstrakten som tillverkade egna ekonomibitar bl a till 140-serien och han hade just den här biten och den var enl de som provat mycket bra i både passform och utförande.

Tyvärr hittar jag inte tel nr till den här mannen. Men det kanske finns någon annan här som vet vem jag menar?

På 74:an hade jag inte riktigt detta problem då jag köpte bitar till 240 som stämmer någorlunda bra, dock fick jag modifiera dessa så att det skulle stämma. Så resultatet blev acceptabelt.

För övrigt, hur går det med ditt projekt? När blir det dags för montering av tätning du köpte av mig?

Då jag har gjort iordning ett nytt rum till dottern så har jag inte gjort så mycket denna vinter förutom att byta olja i bakaxeln och kollat vilken utväxling som sitter i bakaxeln.

Har precis köpt en 123Ignition fördelare och en ny tändspole som nu skall monteras.

Har inte orkat byta P-boxen ännu, så jag skjuter upp det till nästa vinter istället

Nu är bilen som har din inredning till salu!
http://www.blocket.se/uppsala/Volvo_144_1968_superfin_40260363.htm?ca=10&w=1

tompa_1862 skrev:Nu är bilen som har din inredning till salu!
http://www.blocket.se/uppsala/Volvo_144_1968_superfin_40260363.htm?ca=10&w=1

Snygg film

Om du byter ut den blåa vinyl-inredningen så kasta den inte!
Tror den var "one-year only" 1967 och den satt bara i mörkblåa bilar tror jag så den är rätt så ovanlig
1968 fick mörkblåa bilar svart inredning om jag inte är helt ute och cyklar

MVH Sillen

Även om jag tycker om att läsa forum är jag dålig på att bidra till desamma, men här kommer till slut en uppdatering. En del bilder är felvända och miniatyrerna blev mindre än avsett (någon som vet hur man får större miniatyrer via garaget.org?). Ska försöka åtgärda de här sakerna i nästa inlägg.

Då ekonomin blev sämre än väntat fick jag sänka ambitionsnivån på sommarens reparationer. Allt som allt kommer bakaxeln att bytas ut, främre bromsok samt huvudcylinder att renoveras. Dessutom kommer en del ytor att rostskyddas i väntan på en permanent åtgärd.

Vi börjar med bromsarna:



Det här är första gången i mitt liv som jag utför något tyngre mekaniskt arbete, och hydraulik har jag aldrig kommit i närheten av. Därför försvann en hel del tid när jag skulle hitta en metod för att ta bort rosten och rengöra bromsoken.


Tråkigt slut

Två bromsok hade plockats från en krockad orange 74:a på skroten i Uppsala då de existerande oken var hårt angripna av djup rost och inte alls såg särskilt roliga ut. Detta besök gav även en gratis främre bromsslang som hade monterats 2010 Min plan var att ta bort den värsta rosten med elektrolys för att på så sätt spara på den dyra fosforsyran från treman (X-rost). Elektrolysbadet bestod av en plastbalja, offeranoder av järn och natriumkarbonat (målarsoda) som salt. Trots att kunde leda ca. 7 ampère genom lösningen krävde oken en hel del efterbehandling med vinkelslipen. Skulle jag göra rent ett till par ok skulle jag inte göra om det, utan gå direkt på vinkelslipen.

Slutligen fick bromsoken ligga ca. ett dygn i utspädd X-rost (ca. 15 % fosforsyra). Det första bromsoket fick en vacker grå färg av järnfosfatet, men det andra fick en konstig ljusgrön/vit yta behäftad med ett pulver. Inte bra, i synnerhet då materialet på ytan, som inte ville lossa så lätt, finns även inne i bromsoket. Jag har försökt rengöra skåran för gummiringarna så gott jag kunnat, men det kommer bli nervöst när kolvarna ska monteras och oken testas.

Jag har varit i kontakt med Treman, som tillverkar X-rost, och de känner inte igen det här problemet. Vi får se vad deras kemist säger när denne kommer tillbaka efter semestern.


Det högra oket är det med problematisk yta

Bromsvätskan var full av rost och kolvarna såg inte så roliga ut, men efter någon timme i fosforsyran hade de värst drabbade kolvarna bara några få rostpunkter i ytan (förkromat stål, inte sant?). Två kolvar gick inte ens att få ut ur ett det gamla oket trots att jag trycksatte kretsen till 9 Bar. Bromsvärdena från SBP var dock ok och lärdomen av detta är att det mycket som testerna inte upptäcker. Allt som allt blev det 14 kolvar (4 * 4 - 2) och de finaste hamnar i oken igen.


Nymålade med Biltemas bromsoksfärg

Huvudcylindern var i utmärkt skick bortsett från den yttersta tätningen närmast bromsservon. Där hade rosten fått leva under många år och grävt gropar som ledde vätskan runt tätningsringen. Följaktligen finns det ett spår av upplöst lack längs hela innerskärmen.



Men nu ska det vara slut på detta då jag honat cylindern 0.10 mm och hittat en original-servicesats från Ate på Tradera. Jag byter alla tätningar och sekundär, samt primär kolv (eller heter det pistong?) med tillhörande fjädrar.

När bromsoken åkte av märkte jag att vänster bromssköld var i dåligt skick, i synnerhet fästet för bromsröret som lätt vek sig. Lyckligtvis har jag kommit över en ny bromssköld, men även om verkstadsmanualen förklarar hur man får bort hjulflänsen, är jag inte säker på att jag får på den igen utan specialverktyg. Krävs det något mer än en momentnyckel för kronmuttern när man återmonterar hjulfläns, bromsskiva och fettknop på framvagnen?



När det kommer till bakaxeln har jag dessvärre gjort ett avsteg från original och bytt ut den ursprungliga mot en från 70. Detta märks bl.a. på handbromsmekanismen som hamnar under istället för över axeln som det var på 69. Anledningen till detta var att jag hade kommit över en renoverad axel till ett bra pris där bromssköldar, bärarmar mm var utbytta. På den gamla var det mesta förutom differentialen i dåligt skick.



Axeln ska ha renoverats, monterats på bilen och sedan knappt ha använts. Säljaren gav ett seriöst intryck, men han tillade att han inte hade packat de yttre rullagrena i fett då han inte såg meningen i detta då "diff-oljan ändå smörjer dem." Därför inspekterade jag dessa och såg följande:



Lagren hade nästan inget fett, men var så gott som helt fria från synliga repor / märken. (Hur bedömer man egentligen skicket på ett rullager?) Vad som var anmärkningsvärt var att, vad jag kan se, saknas en inre packbox / tätning. Ska det inte sitta en på den inre kanten?

Arbetet rullar vidare och jag ska försöka få upp några fler bilder under de närmaste dagarna.

Ingen som kan bidra med sina erfarenheter rörande byte av bromssköld på framvagnen? Går det att återmontera hjulflänsen utan att behöva ljustera / återmontera hjullagrena med specialverktyg? Vill gärna försöka demontera det hela i helgen om jag vet att jag kan återställa axeln / lagren efteråt.

Ville

hej,behövs inga specialverktyg för att demontera lagerna fram,av med koppen ut med sprinten sen skruvar du av kronmuttern,montering i omvänd ordning,använd nytt fett vid återmontering
spänn inte muttern för hårt så lagerna skär
lycka till

Nu fortsätter arbetet! I förra veckan fick jag tag på delar av en kaross från en 73:a. Bakskärmarna ser bra ut:

(Alla bilder är som vanligt klickbara)


Trots att det här en 73:a och bakskärmen har 73/74 -pressningen i nederkant finns det inte något försänkt hörn som jag trodde alla 73:or hade. Någon som kan berätta mer om det här?


Högra skärmkantens nedersta del har en smärre reparation som inte syns från utsidan.


Inre och yttre skärmkanterna är ihop-punktade.


Så här ser det ut nu där den står. Jag och en vän (offwhite här på forumet) ska i dagarna dela upp den med vinkelslip och punktsvetsborr. Själv behöver jag bara skärmarna och eventuellt baljorna, men det finns även ett fint bakstycke, ett fint tak med taklucka(!) samt två B-stolpar.




Ville