Svenska Volvo 140-klubbens forum

Jag tycker väldigt mycket om min farsas Amazon och mina egna 164:or (komforten med sexan och pösiga läderfåtöljer går inte att jämföra med 140) men 140 är och kommer nog att förbli min favorit bil!

Varför då då??
Jo för att enligt mig så finns det ingen så tidlös design med mycket enkla rena linjer som 140
men tillräckligt för att ge den karaktär,inget onödigt prål eller så bara enkla cleana linjer och av samma anledning så när det kommer till jänkare så föredrar jag 60-talare före 50-talare och gjärna "snikmodeller" för att designen vart enklare och renare!

MVH Sillen

skanke wrote:Häftig bild, nästan som på -70talet

He he... Ja, det är nog inte varje dag de får in den kombinationen på bilprovningen nu för tiden.

Knäppte bilden i November 2010, den 25:e tror jag det var.

Mvh Patrik

Men va fan e inte de där sollefteås station? Å har jag inte sett den 142an i stan tro Eller om de är i sollefteå så vet jag de var den finns nämligen en gul med lysen i grillen här ha jag sett

Amazon_Sleper wrote:Men va fan e inte de där sollefteås station? Å har jag inte sett den 142an i stan tro Eller om de är i sollefteå så vet jag de var den finns nämligen en gul med lysen i grillen här ha jag sett

Hej !


Sollef... Nix, det är bilprovningen i Trollhättan, några mil söder ut alltså..

Det är nog någon "tvilling" du har sett för den här har inte varit norr om Karlstad de senaste tjugo åren iaf
å endast någon enstaka resa norr om Karlstad sedan 1977.

Mvh Patrik

Fränt till å med besiktnings gubbarna liknar dom i sollefteå

Måste nog vara de=P

Har upptäck att från attjag har varit närmast ensam med å bruksa 140i här så har de plopa upp en 4-5st riktigt halvskapliga nu i vinter

Det roligaste jag haft i körupplevelseväg i en personbil är med min första 142. Jag misshandlade den enormt, pressade med våld i lägre växlar för att motorbromsa utan att dubbeltrampa, "burnade" så gott det gick. Hoppade säkert meterhögt med den ett 20-tal ggr. Ingenting gick sönder, den stod pall för vad som helst. Studsade på underredet på en dikeskant vid ett misslyckat bredställsförsök i en trevägskorsning. Kanske en aning framtung, men annars en guldbil.
Nu har jag varken ägt eller kört någon tidigare modell, förutom en duett, men ordet tråkig hör bara inte hit.

Det var det förbannade vägsaltet som slutligen tog den. Men jag hade den i 2 år. Det gick dock säkert 10 förgasarmembran av någon outredd anledning. Jag skrotade den inte, utan sålde den vidare till en mindre nogräknad person avseende besiktningsduglighet.

Jag kan misstaga mig, men jag inbillar mig att tidigare volvobilar har vekare framvagn i förhållande till bilstorlek. Sedan att de tidigare modellerna kanske är vackrare är ju en annan sak men jag tycker 140 är stilren, tidlös och behaglig att betrakta.

Min nuvarande vardagsbil har 100hk mer än den jag beskrivit samt har en väl fungerande diffbroms. Den accelererar fint upp till 200 och toppar styft 230 samt ligger som ett strykjärn på vägen men den skulle knappast palla den behandling min volvo gjort. McPherson är väl den största boven. Och så är det en ful tvålkoppsbil.

Amazon_Sleper wrote:Fränt till å med besiktnings gubbarna liknar dom i sollefteå

De är väl tränade å friserade lika på SBP's utbildningsställe.



Mvh Patrik

Lite skumt att den bil som 1966 skälldes för att vara omodern trots att den hade skivbromsar runt om när trummor runt om fortfarande var accepterat, Femväxlat med OD när tyskarna just introducerat fyrväxlat, Massor av viktbesparande aluminiumdetaljer i stötfångare och fönsterramar osv. 45 år senare uppfattas den som för ny för att vara veteranbil...

Vi får nog skylla 240-serien för detta då den hade osmaken att produceras 18 år efter att 140-serien lades ner.