Har blivit förkyld, är hemma från jobbet och har då inget bättre för mig än att sitta och kolla runt på forumet. Borde väl gå ner i garaget och ta itu med några kärvande bromsok eller så, men det får vänta tills jag har piggnat till lite grand och inte riskerar att snora ner hela bilen.
Inget nytt har hänt med den, men eftersom jag är nyförälskad så kan jag ändå inte låta bli att belasta tråden med ett par bilder till. Igår fick den nämligen gå i lite nyttotrafik för en gångs skull, eftersom dom andra på jobbet hade tjatat om att få se den. Där fick den sen även transportera mig och grejorna ut i skogen där jag håller på och röjer för tillfället. Det var skitkul, för det är ju mycket såhär som man minns 140:isarna. Som slitvargar med röjsågar utstickandes ur bakluckan och liknande.
Det blev ett par extra pauser i arbetet bara för att det var så kul att gå och titta på den när den stod där i frosten och kalldimman. Annars tuffade den på utan bekymmer och startade snällt när jag skulle hem, fast det är trist att den går lite ryckigt och dåligt vid jämna hastigheter. Men det skall ju som sagt var snart åtgärdas.
Klädsel och accessoarer i fälgarnas komplementfärg matchar väl snyggt?
Sitter också och drömmer mig tillbaka till min förra 142:a som jag hade för ca femton år sen, och motorn som jag hade i den. En liknande motor som den skulle jag vilja ha i den här, och jag hoppas att jag kan få råd med det så småningom. Det var en nyborrad 8-bultad underdel med nya B21-kolvar och k-kam, och en fin 44/37-topp med styrstift mot insuget som på e-topparna, fast utan spridarhål (betyder det att det var en volvo original trimtopp?). Har för mig att jag bytte styrningar på toppen med hjälp av något domkraftsarrangemang. Vad jag minns klarare är att jag eftersom jag inte hade tillgång till sätesfräsar gjorde reduceringsvinklarna på fri hand med borrmaskin och slipstift!! Slipade sedan in de orörda men avsmalnade sätesytorna med pasta. En liten underskärning på ventiltallrikarna gjordes förresten också, likaledes på fri hand, med ventilen i en borrmaskin och slipstiftet i en annan. Visst är noggrant utfört bonnmek bland det roligaste som finns?
Förgasarna var SU hif6:or som jag efter att ha läst någon artikel fått för mig att jag skulle porta!! Så gjordes också, spjällaxlarna tunnades ut, och material karvades bort ifrån strategiska ställen. Hur mycket flödet ökade i dem vete fasen, men det var nog inte mycket, speciellt eftersom jag inte hade kamaxel för att skapa något större flöde än vad förgasarna gott och väl klarat av i originalskick
. Den mest märkbara konsekvensen av det här portningsarbetet var att bilen blev hopplös att starta när den var kall. Jag fick jämt ha en startgasburk med mig för att kunna få igång den. Förmodligen berodde det på att jag hade varit och tafsat på något dumt sätt på de vassa kanterna på venturiklacken, där runt munstycket, och då troligen förstört någon turbulens som behövde finnas där. Jag tillverkade även egna trattar, hjälpligt tillknackade av kopparplåt som sedan hårdlöddes fast på tjocka plåtbrickor som skruvades fast på förgasarna. Dessa två små underverk gömdes sedan i luftfilter som tillverkades av två stycken insatsfilter till enkel strombergare, och tur var väl det för snygga var dom då inte trattarna, inte som dom man har sett här på forumet.
Men dom gjorde nog sitt jobb hyfsat ändå, för trots allt det där klåperiet med förgasarhalsarna så gick motorn riktigt riktigt bra. Råstark och fin, och förvånansvärt vass för sin låga trimningsgrad. Nu brukar ju såna här minnen kunna förskönas en del med åren, men 140 hästar tror jag absolut inte är någon överdrift (tänkte skriva 150, men sansade mig lite). Nu tycker jag i och för sig inte att toppeffekten är så intressant, på en gatbil som för det mesta bara körs lugnt är det mycket viktigare hur motorn går under 4-5000 varv än över. Så det är en snäll och råstark motor jag vill ha i den här bilen jag har nu, absolut ingen värsting.
Tråkigt nog så är det inte lika enkelt att få ihop en sån här motor nu som det var då, dels så har jag nu bara ett trångt litet hyreshusgarage där inte mycket mer än bilen får plats. På den tiden bodde jag uppe i norrland hos farsan, som hade ett skitstort före detta bussgarage på gården, med smörjgrop och allt. Sen är det ju också så himla mycket dyrare nu, och finns mycket mindre begagnade grejor att få tag på. Då fanns det ju grejer i varenda buske nästan gratis. I alla fall där uppe i norrland. Å andra sidan har jag i alla fall lite bättre ekonomi nu än vad jag hade då, så det jämnar ju ut sig en del.
Ja-ja, vi får väl se vad det kan bli, det är ju i alla fall en del annat att göra först. Nu är det i alla fall dags att sluta, och göra lite käk.
Mvh
Robban R
kul att den får nytt liv av dig verkar ju dock helt i golv osv,en del hammarlacker
ratten kommer från en 240 88 och uppåt,lycka till ,ska bli kul att se mer av din bil
